Tidsbesparing
En sak jag har väldigt svårt att förstå är hur de stressade storstadsborna inte passar på att spontanträna mer. När det gäller att ta sig fram fort är det proffs, vet alltid vilken vagn som går snabbast, vilken väg som är kortast och hur man bäst knuffar sig förbi samtliga personer runtomkring. Sen kommer rulltrappan. Där händer ingenting, jag repeterar ingenting. Alla som tidigare stångats för att komma först fram till rulltrappan ställer sig nu på höger sida och väntar. Ja ni läste rätt de väntar på att rulltrappan ska ta dem upp. Det är här slöseriet med tid börjar på riktigt skulle jag säga.
Varför går inte samtliga stressade personer upp för trappan? Rulltrapporna i denna stad är långa och stora, det går sjävklart mycket snabbare att gå upp för en än att stå och vänta på att man ska ta sig upp. Utöver det får man dagens dos av träning. Att gå i trappor är utmärkt träning för samtliga muskler i benen, har man dessutom en väska kan man gå och dra den upp och ner, halva trappan ena handen/armen och andra handen/armen resterande del av trappan. Vi räknar på att varje person som spenderar tid i tunnelbanan åtminstonde får åka i fyra rulltrappor, en ner och upp på väg dit man ska och sedan en ner och upp på tillbakavägen. Det här sker åtminstonde fem gånger i veckan vilket resulterar i att man kan hoppa åtminstonde ett träningspass bara på att utnyttja situationen. Helt plöstligt har samliga stressade stockholmare en massa tid över att göra annat på. Ett träningspass är inte bara tiden man spenderar i gymmet utan det innebär även resa dit och hem för att inta tala om att man måste byta kläder två gånger. Dessutom måste man duscha efter passet om nu inte uppskattar att lukta skit.
Skulle samtliga stressade stadsbor få reda på det här och dessutom utöva det så får de mer tid över till annat. Förhoppningsvis skulle det innebära fler lyckliga människor i Stockholm och framförallt skulle vi norrlänningar känna oss lite mer hemma här. Stocholmarna skulle komma lite närmare norrland genom att göra mer saker på samma gång och därmed spara tid till att njuta av tystnaden och att göra ingenting.
Varför går inte samtliga stressade personer upp för trappan? Rulltrapporna i denna stad är långa och stora, det går sjävklart mycket snabbare att gå upp för en än att stå och vänta på att man ska ta sig upp. Utöver det får man dagens dos av träning. Att gå i trappor är utmärkt träning för samtliga muskler i benen, har man dessutom en väska kan man gå och dra den upp och ner, halva trappan ena handen/armen och andra handen/armen resterande del av trappan. Vi räknar på att varje person som spenderar tid i tunnelbanan åtminstonde får åka i fyra rulltrappor, en ner och upp på väg dit man ska och sedan en ner och upp på tillbakavägen. Det här sker åtminstonde fem gånger i veckan vilket resulterar i att man kan hoppa åtminstonde ett träningspass bara på att utnyttja situationen. Helt plöstligt har samliga stressade stockholmare en massa tid över att göra annat på. Ett träningspass är inte bara tiden man spenderar i gymmet utan det innebär även resa dit och hem för att inta tala om att man måste byta kläder två gånger. Dessutom måste man duscha efter passet om nu inte uppskattar att lukta skit.
Skulle samtliga stressade stadsbor få reda på det här och dessutom utöva det så får de mer tid över till annat. Förhoppningsvis skulle det innebära fler lyckliga människor i Stockholm och framförallt skulle vi norrlänningar känna oss lite mer hemma här. Stocholmarna skulle komma lite närmare norrland genom att göra mer saker på samma gång och därmed spara tid till att njuta av tystnaden och att göra ingenting.
Kommentarer
Postat av: Maria
They´ll probably never learn...
Trackback
